Framförallt rätt diagnos! 

Det är det viktigaste för att få till rätt individuell behandling!

Varje patient som drabbats av ett direkt eller indirekt våld mot kotpelare och/eller huvud borde tidigt i förloppet få lämna en fullständig symptombeskrivning (besvärsritning). De borde också undersökas noggrant och strukturerat både manuellt och, vid behov, med bild- och andra diagnostiska metoder. Detta särskilt med inriktning på eventuell nervpåverkan och/eller instabilitet i kotpelaren. När detta inte sker söker sig många patienter utomlands för att få hjälp och riskerar därmed att bli ”vårdflyktingar”.

 

Bo C. Bertilson Leg. läk, Med.dr. Forskargruppledare 

Smärta och Rörelse CeFAM, NVS och Samordnare Huddinge/Flemingsberg AVC-nätverk, SLL Karolinska Institutet
"En av studierna visar att 8 av 10 patienter som sökt för besvär i nacke, skuldra eller axel hade nervstörningar från ryggraden i det område där de upplevde sina besvär." läs mer via KIs hemsida

Besvärsteckning 

Till läkarbesök ta med dig två blanketter till läkaren

- en som du själv fyller i innan besöket och en som läkaren skall fylla i.

-Var och Vad slags besvär upplever du?

-Skugga med blyerts alla områden där du upplevt besvär sista 3 månaderna.

-Nyansera svärtningen efter grad av besvär.

-Skriv bredvid figuren vad slags besvär, t.ex: värk, sus, pirr, stick, domning, kramp, surr.

-Då ytterligare utredningar behövs se ex punkt E

Radiologisk utredning vid WAD grad II Slätröntgen i extantion/flexation (efterfråga skelettskada, subluxaton, mjukdelssvullnad, avstånd mellan spilnalutskott, uträtad lordos, degeneratlon)

Radiologisk utredning vid WAD grad lll och IV DT, MRT/belastad eller fMRl/PET Skriv ut Besvärsritningen via whiplashinfo

 

Käke och nacke hänger nära samman!

Per-Olof Eriksson, professor i klinisk oral fysiologi Inst. för odontologi

Lars-Eric Thornell, professor i anatomi Inst. för integrativ medicinsk biologi

"Vi vet från vår forskning att de som har råkat ut för en nackskada har svårt för att gapa stort, bita och tugga. De undviker föda som ger stort motstånd och de kan inte ta stora tuggor. De skär maten i små bitar och tackar nej till bjudningar eftersom det är så besvärligt och tar så lång tid för dem att äta."  läs mer  

Bedömning av orsakssamband vid whiplashrelaterade besvär 

av Olle Bunketorp,  civilingenjör, läkare 

Specialist i ortopedisk kirurgi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Docent i trafikmedicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Ladda ner en PDF av via länk  Bedömning av orsakssamband vid whiplashrelaterade besvär klicka här 

Västra Götalands vårdprogram från 2003

"Det mekaniska våldets betydelse För en kroppsvävnad som utsätts för mekaniskt våld ökar skaderisken med våldets (belastningens) storlek. Skaderisken bestäms av vävnadens hållfasthetsegenskaper och hur våldet överförs till vävnaden i fråga (belastningssättet). Vävnadens hållfasthet beror på individuella faktorer såsom ålder, kön, tidigare skador och sjukdomar i vävnaden. Belastningssättet och individuella faktorer har i många fall så stor betydelse för skaderisken att även ett till synes minimalt våld kan ge upphov till skada. Belastningsasymmetri är en viktig riskfaktor. 

Biomekaniska riskfaktorer Halsryggen kan klara stor belastning utan att skadas. Tunga bördor kan bäras på huvudet under lång tid även av gracila kvinnor. Brottarens nacke klarar flera gånger kroppsvikten även i extrema lägen. Cirkuskonstnären kan pendla hängande i sitt huvud med tänderna och hockeyspelaren kan medvetet tackla sin motståndare utan att halsryggens belastningstolerans överskrids, samtidigt som nacken hos den oförberedde motståndaren lätt kan skadas i samma tackling. Toleransnivån ökar vid symmetrisk belastning. Muskulaturen kan dessutom till en viss gräns neutralisera ogynnsamma belastningsförhållanden i kotpelaren. Vid en bilkollision gäller däremot ofta andra förutsättningar. Det primära våldet överförs i flera steg från fordonet till den åkande. Det är rimligt att tänka sig ett proportionellt förhållande mellan kollisionskraften och graden av personskada, och detta är också huvudregeln, särskilt om man jämför mycket stort och mycket lågt krockvåld. Men det är många faktorer som påverkar skaderisken, och vid små och måttliga kollisionsvåld kan i vissa fall sambandet mellan fordonsskadans storlek och skaderisken för den åkande till och med vara omvänt, vilket förefaller paradoxalt och många gånger leder till missförstånd. Dock finns det förklaringar till detta och den som är intresserad av den teoretiska bakgrunden hänvisas till Fördjupningsdelen." Läs mer ladda ner PDF


EN TILLBAKABLICK Utdrag från SkadePortalen / WhiplashInfo 

från 90-talet om skador som uppstår och om Patofysologi d.v.s läran om sjukdomsmekanismer, hur olika fysiologiska system påverkas av sjukdom.

Patofysiologi 

Kotpelaren med sin anatomiska omgivning har fyra naturliga brytpunkter, varav två finns i halsryggen. 

Översta brytpunkten (A) finns vid övergången skallbasen/-övre halsryggen. Orsaken är neurokraniets relativt stora tyngd i förhållande till halsryggens muskel- och ligamentapparat, samtidigt som övre halskotpelaren har en helt annan anatomisk uppbyggnad än resten av kotpelaren. I engelskspråkig litteratur skiljer man noga mellan "upper cervical spine" (C0/1, C1/2) och "lower cervical spine" (C2/3 t.o.m. C7) (se sid 38 i boken).

Den nedre brytpunkten (B) finns vid övergången halsrygg -bröstrygg genom att bröstcolumna bildar en fastare del av ryggraden tack vare kotornas förankring mot revbenen och bröstbenet. Av okänd anatomisk orsak är emellertid skador i C5/6 något mer vanliga än i det nedersta segmentet C6/7.

I dessa segment ökar belastningen och därmed risken för tilltagande degenerativa förändringar. Det är även här som man vanligtvis finner de traumatiska skadorna (1).

Sedan decennier tillbaka har förhållandet varit känt, att en patologisk överrörlighet i en led, till exempel en traumatisk skada i en fotled eller tummens grundled med åtföljande ligamentskador i efterförloppet, kan utveckla en progredierande degenerativ artros. Från experimentella och kliniska arbeten vet vi att den degenerativa processen i kotpelaren efter trauma är jämförbar med motsvarande posttraumatiska degenerationer i kroppens övriga leder Läs hela 

Skadepanorama efter pisksnärtstrauma 

Särtryck ur Läkartidningen.

Författare

BO LEVANDER professor, verksamhetschef, neuroortopediska kliniken, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping, samt Hälsouniversitetet, Linköping

BJÖRN GERDLE professor, centrumchef, smärt- och rehabiliteringscentrum, Universitetssjukhuset, Linköping, samt Hälsouniversitetet, Linköping.

Teckningar

JOHAN WERNER Jönköping.

Rubriker:

POSTTRAUMATISK DEGENERATION

"Stötvåld mot halsryggen kan ge ett mycket komplext skadepanorama. Den nackskada vi bäst känner är den så kallade pisksnärtsskadan (whiplashskadan) med sina kliniska manifestationer. Antalet nya fall per år (incidensen) uppskattas till 1-2 per 1000 invånare och prevalensen till 1 procent. De allra flesta blir bra inom tre månader, men en av tio drabbas hårdare. Nacksmärta är det dominerande symtomet. Posttraumatiskt kan degeneration i skelett, leder och mjukdelar uppkomma. Skador kan även drabba nervrötter, ryggmärg och hjärna. Patienter med kvarstående besvär bör erbjudas multimodalt utformad rehabilitering. Det är också viktigt att skilja ut patienter som lämpar sig för någon form av operativt ingrepp.

Stötvåld mot halsryggen kan ge ett mycket komplext skadepanorama. Den mångfald av symtom som patienter kan uppvisa orsakas av skilda skador på kotpelarens muskelfästen, ledband, ledkapslar och diskar. Samma distorsionsvåld kan också ge upphov till skador i nervrötter och centrala nervsystemet

(CNS), dvs i halsryggmärg och hjärnstam och dessa skador var för sig skulle kunna ge upphov till en likartad smärtbild [ 1 ]. Halsryggen har dessutom nociceptiva smärtfibrer med möjlighet till överförd smärta (referred pain) från ett flertal av sina skeleto-muskulära strukturer, undantag är diskens nucleus pulposus, facettledens broskyta och ligamentum flavum. I Figur 1 kan halskotpelarens vanligaste distorsionsskador ses."

Läs mer 

Klinik och vetenskap Artikel i Läkartidningen Nr 47 ❙ 2003 ❙ Volym 100 Sidorna. 3842-3847

Ulla Bergholm, med dr, specialist i allmänkirurgi (ulla.bergholm@chello.se)                

Bengt H Johansson, specialist i företagshälsovård 

båda Belastningsskadecentrum, Högskolan i Gävle,  Umeå

Ny diagnostik kan leda till bättre behandling vid pisksnärtsskada 

Med funktionell magnetresonanstomografi kan skadorna visualiseras.

"SAMMANFATTAT Trovärdigheten ifrågasätts ofta hos pisksnärtsskadade patienter som anför trauma som orsak till invalidiserande smärta och arbetsoförmåga som inte debuterar i omedelbar anslutning till olyckan. En förklaring till detta kan vara ofullständig diagnostik av de skador som uppstått. 

Ny metodik – funktionell magnetresonanstomografi – som visualiserar skador på ligament och kapslar i det kraniocervikala komplexet samt ny kunskap om smärta från disker och fasettleder presenteras. Denna nya kunskap leder till bättre förutsättningar för adekvat terapi. 

Orsaken till de cerebrala och spinala symtom som dysfunktion efter skador på dessa strukturer medför kan idag förklaras med hjälp av modern neurofysiologi." Läs hela artikeln ladda ner PDF klicka här

Professor Francis W. Smith 

MD., FRCR, FRCS, FFSEM 

från The Positional MRI Centre, University of Aberdeen, berättar bla om basic anatomi, berättar om sina tankar runt varför det tar tid att professionen kliniskt vill ta till sig ny teknik. Ny teknik som ger bättre möjligheter att få mer information om tex disk och ligamentära skador i kotpelaren.  klicka här

FONAR Founder Presents at Premier Event at New Upright MRI Centre in London, United Kingdom se newsroom artikel 2013 klicka här

Medserena Upright MRI Centre Web site